En helg hemma med personer jag känner ut och in, där jag står på en stadig plattform utan att jorden snurrar.
Känslorna som överväldigade mig, när Vätten bredde ut sig längs med motorvägen. Passande nog hörde jag låten Home av Daughtry, och stunden i sig fick mitt hjärta att klappa snabbare.
Men det var ingenting i jämförelse med känslohavet som sköljde över mig när jag såg honom vid perrongen. Jag slängde mig i hans famn och tårarna sprutade. Det var underbart! Detta, en helg hemma, mitt hem, min älskling, min Monika, min Denise, min Jennie, min Emma, min Mattias och min Linda. Ni är anledningen att jag studsar upp klockan sex en måndagmorgon, utan att känna mig det minsta cranky. Så TACK till er, för att jag har något att komma hem till! Jag älskar er.

Det blev som en hastig överraskning, där alla puzzelbitar föll på plats i ett svep. Jag behövde inte gå på en entimmes föreläsning ”om tentan”(på fredag), eftersom att Astrid och andra snälla, godhjärtade studiekamrater erbjudit sig att skicka anteckningar till mig. Jag behövde inte vara i skolan alls idag(torsdag) eftersom att vi jobbat ihop tiden tillsammans under måndag – onsdag.

Insikten kom igår, när vi var i full färd med att jobba på våra instuderingsfrågor. Astrid visste att jag ville, och ärligt talat behövde komma hem över helgen, och konstaterade att med hjälp av hennes anteckningar av fredagens föreläsning ”inför tentan”, och slutförandet av instuderingsfrågorna, skulle betyda att jag kunde åka hem redan idag. Så jag ringde Johannes, som blev jätteglad, och som i sin tur köpte en bussbiljett till mig.

So here I am, on the bus. Jag har läst fram till nu, vilket är ca två timmar; klockan är 10:14 och bussen gick 08:05. Snart har halva bussfärden gått och jag kunde inte längta mer efter att slänga mig om halsen om personen som fyller mina tankar.

Eftersom att hemfärden var så pass oplanerad, och att det, i kombination av att det var Johannes som betalade resan (det är för min och hans skull jag främst kommer hem) har jag försökt att fram tills nu hålla hemresan hemlig, för att ni, mina underbara vänner, inte ska känna er ignorerade. DÄRFÖR, (nu när jag inte längre kan hålla mig att berätta för alla att jag kommer hem) vill jag nu bara säga till er: jag kommer också hem till påsk, då planerar jag att vara lite mer social och umgås med er! Så om ni är intresserade: boka inte in något annat i påsk ;-) Jag hoppas (och vet) att ni förstår och kommer respektera detta.

Summan av kardemumman: Lycklig tjej på väg till Småland för att träffa sin pojkvän hon inte sett på sex veckor, på bussen.

Hoppas att ni andra får en lika bra helg som jag har framför mig! Puss <3

Mitt huvud består av köttfärs, gröt eller annan valfri sörja. Men jag klarar det. Och det är mer än jag någonsin kunnat ana!

Det är förvånadsvärt hur fort det kan gå att anpassa sig till ett nytt liv. Med ny hemstad, nya vänner, nya dagar i följd. Jag läser och gör reaserch, slår i lagboken och diskuterar olika rättsmässiga scenarion Mina dagar består av juridik från morgon till kväll och trots att jag lagt undan boken för kvällen, duschen eller middagen, släpper de aldrig riktigt greppet om mitt sinne.

Jag har delat in mina tankar och resonemang i juridiska termer, balkar och lagrum, och analyserar varje litet, obetydligt scenario i mitt huvud efter vad jag lärt mig. Man skulle kunna se det som att tre veckor in på en ny utbildning redan satt spår av vad som kan komma bli arbetsskador, innan jag ens tait mig igenom första tentan. Men jag ser det inte så. Jag ser det som att jag funnit en liten del av mig själv i allt jag lär mig - trots att mitt privatliv nästintill inte existerar. Och väljer man att se det så: är det då inte fantastiskt vad några feta böcker, Stockholm, och inte minst, nya vänner kan bidra till personutveckling?

Jag saknar Jönköping, jag saknar mina vänner, min familj och min pojkvän. Men detta var rätt val för mig, och trots att framtiden är oviss, om jag kommer klara av utbildningen eller ej, så vet jag det. Och då spelar faktiskt slutförandet av utbildningen mindre roll. Jag klarar så himla mycket mer än vad jag någonsin kunnat ana.

Det har hänt så himla  mycket sedan min senaste uppdatering, men jag vet ändå inte i vilken ände jag ska börja. Förra veckan tog vi oss igenom Köprätt, som kom efter Avtalsrätt, (sjukt högt tempo!) och nu har vi börjat att läsa om Skadeståndsrätt. Det är galet svårt och komplicerat, men samtidigt som man gnäller över otaliga timmar på bibliotek och i grupp, så finns det ändp något som gör att man klarar av att ta upp boken, släpa på tegelstenen X4 (lagboken som jag kallar den) Spänningen. Det är så väldigt spännande att läsa om nåot, som med åren, kanske kommer bidra till min vardag och mitt yrke.

Spännande var ordet när vi idag gjorde vårt första studiebesök på Stockholms Tingsrätt. Det var mitt första besök på en rättegång någonsin, och det var en intressant upplevelse. Den lilla tiden vi spenderat på universitetet har faktiskt bidragit till att man förstod en väsentligt mycket större del av vad som hände, än vad man annars hade.

På lördag har vi något som kallas PROPPEN. Det är i stora drag ett evenemang som skolans kår arrangerar, där alla 10 juristgrupper, 1:a terminen, á 25 pers deltar i en volleybollturnering. Under dagen tävlar man i en rad andra tävlingar, så som vilken grupp som har roligast maskeradtema, vilken grupp som har bäst sammanhållning osv. Dagen avslutas med en sittning (3rätters och underhållning). Jag är taggad! Jag ska därför plugga lite extra hårt nu inatt, så att jag slipper undan plugget i helgen.

Glad alla Hjärtans Dag!

Ännu en 13 timmars -pluggdag till ända. Trodde nog aldrig jagvskulle säga denna meningen, men:
Jag och Hampus kollar på Supernatural. Av orsak som förblir hemlig tillsvidare.
Tjarå.

Fellow folks!

Det var ett tag sedan sist, men tro det eller ej - Jag har faktiskt haft fullt upp!

De flesta jag känner överkonsumerar någon form av ord eller uttryck: Johannes säger  - BENNY! Monika säger     -BALLS! och Jennie säger - FITTA.

Jag själv har på sistone överkonsumerat ordet -  ÖVERVÄLDIGANDE, vilket kan ha med att göra att jag försöker hålla kontakten med mina vänner därhemma, och det kan ju bli lite tjatigt att dra samma historia.

För ett par dagar sedan spenderade jag 13 långa timmar på skolans bibliotek tillsammans med mina studekamrater. Visst fick vi jobbet gjort, men hjärnan förvandlades till en lerig sörja.( Ungefär som LEVIATHANS, från Supernatural) Dagen efter hade vi lektion mellan 08:00 - 12:00. Efter DET tänkte vi att vi skulle vara tvugna att jobba lite. Och det hade vi behövt också. Men det var ju inspark då, och eftersom att vi pluggat så mycket på sistone att vi inte har haft tid med våra egna insparksfester, unnande vi oss en eftermiddag med att springa runt på stan och leta ledtrådar, och efter det gick jag, Gabriella och Hampus på bio och såg "Ego".

Igår åkte jag till Gabriellas lägenhet i Vällingby för att "plugga". Haha, det slutade ju bra! 1 timmes plugg, och sen fikade vi mest och lagade mat, för att sedan göra en sen ankomst till puben.

Vi skulle ju absolut in till skolan tidigt idag, men jag e liite bakis. Hoppas gruppen accepterar detta. *kommer de inte g;ra, haha!*